Hejhej!
Dagarna kanns som dom gar otroligt fort. Vi har nu varit i Thailand i 5 dagar och har pa Koh Samed i 3 dagar. Imorgon ar det Julafton, kanns konstigt att fira det har pa andra sidan jorden. Det kommer att bli buffe har pa hotellet da. Familjen funderar pa att aka pa en snorkling tur innan for att tiden ska ga snabbare innan middagen.
Mamma ar tyvarr fortfarande sjuk men hon mar iallafall battre idag an igar. Som ni vet sa blir det inga superlanga inlagg nar jag skriver men mamma har lovat att uppdatera sa fort hon mar battre. Har kommer lite bilder ifran Koh Samed iallafall.

Hejsan alla dar hemma, Sofie har!
Just nu sitter jag har pa internet cafet pa varat hotel, Samed Villa. Vi kom hit med Speedboat ifran Ban Phe. Det var meningen att vi skulle ta en public boat men vi fick lite mixade budskap vart den gick ifran och nar sa vi tyckte att det var enklast att ta speedboat. Den gick ju dessutom hela vagen fram till varan strand. Mamma far beratta mer om allt sedan. Jag tankte namligen mest passa pa att lagga upp lite foton pa familjen som ar tagna med min kamera. Inga fina naturbilder, det far masterfotografen therese sta for, utan mest foton pa familjen.

Pappa och Jag forsta kvallen.

Här är lite foton som jag tog igår när familjen var nere i Sedona vilket är en liten by långt nere i bergen.
När man ska åka ner dit är det världens slingrigaste väg fast som tur var blev ingen illamående.
Vägen ner och själva byn var otroligt vackert. Efter att ha sett hur vackra bergen var där har jag nu stora förväntningar på Grand Canyon.

Just nu är min mor och far på väg ner till bil uthyraren för att hämta våran hyrbil som är av märket Dodge. Det märket vet jag är väldigt uppskattat av Cowboysen i New Mexico så det duger säkert bra för oss. När allt med bilen är fixat ska vi åka i ca 4 timmar till Las Vegas, Nevada. Där blir det nog besök på den kända strippen och åka runt i nöjesstaden och titta på allt. Imorgon ska vi även hämta upp Micha som jag har saknat massor! 

Det känns som om vi har varit här i en evighet fast det bara har gått fyra dagar. Nu idag är det exakt en månad kvar tills vi åker hem. Jag bara tänker på alla dessa upplevelser som vi kommer att ha innom loppet av en månad. Det var lite roligt i Chicago så räknade jag upp på hur många flygplatser i USA jag kommer att ha varit när  jag är hemma igen och det blev åtta medans resten av familjen kommer att ha varit på fyra. Det känns som otroligt många och då ska jag inte räkna upp delstaterna jag har varit i. 

Dagarna innan vi åkte hit kände jag mig helt neutral till att åka, hade inga förhoppningar eller någonting. 
Nu är jag förväntansfull och vet att resan kommer att bli underbar. Jag tror att de beror på att den värsta biten för mig är nu över. Resan hade aldrig kunnat bli vad den kommer att bli utan min mors planering. Jag facineras av hur otroligt välplanerat är och ni som känner mig vet att jag är otroligt dålig på att planera. Den här resan är verkligen planerad ut i minsta detalj och de ska mamma och pappa ha massa beröm för.
Kram ifrån soliga Arizona, Sofie och resten av familjen
 

Nu är det kaos här hemma. Väskor ska packas, huset ska städas och absolut inget viktigt får lämnas kvar.
Imorgon klockan 10:10 lyfter planet mot Chicago, där vi ska stanna i 7 timmar innan planet till Albuquerque avgår.
Det ligger spänning i luften och hela familjen är förväntansfull. Vädret "over there" är soligt  och runt ca 30 grader. Det blir nog en skön omväxling mot den regniga veckan vi har haft i Stockholm nu.  Tiden har gått så otroligt fort och jag har fortfarande svårt  att förstå att det faktiskt är imorgon vi åker. Det är lite med blandade känslor jag åker, det kommer ju bli otroligt kul men samtidigt så är det en massor utav dåliga minnen som kommer komma tillbaka. Den här gången så är ju familjen med så det kommer nog bli jättebra.
Nä nu måste jag återgå till packningen och nästa gång vi skriver är familjen i USA.
Kramar Sofie